I slutet på 50-talet jobbade jag, liksom många av mina skolkamrater, som kägelresare i Växjö Bowlinghall. Bowlinghallen låg på den här tiden i Idrottshallen, nuvarande Strandbjörkshallen, och bestod av 4 banor. På den här tiden var det skolungdomar som reste käglorna, det var ett hårt jobb. Vi jobbade i 2- eller 3-timmarspass i kägelgropen.
1960 var vi en 15-åring (det var jag) och tio 16-åringar som startade Växjö Kägelklubb. En av 16-åringarna var passiv medlem, det krävdes nämligen tio licensierade medlemmar för att få starta en förening och vi var bara nio. Man måste vara 16 år för att få licens.
Bild 1961, Bild 1968
Göran Sandström blev vår första ordförande, Nils-Erik Fransson sekreterare och jag själv kassör. Bertil Herrlin som var vaktmästare på ”hallen” ritade vårt klubbmärke och stöttade oss i största allmänhet, liksom Harry ”Olle” Ohlsson den andre vaktmästaren.
Det var ganska ovanligt med ungdomsklubbar i bowling på den här tiden. Men i Nässjö fanns också en sådan, BK Clan, och med dem hade vi en del utbyte. I Stockholm fanns också en ungdomsklubb, Amiki, med vilka vi hade utbyte vid ett par tillfällen.
Under de första åren höll vi till i div III med blandad framgång. Favoritmotståndaren de första åren var nog Värnamo KK, med vilka vi hade många duster. Vid ett tillfälle minns jag att vi fick be stinsen hålla rälsbussen i Växjö tills Börje ”Smulan” Sandkvist kom. Smulan kom på sin moped efter några minuter, fullständigt lugn och ovetande om att han var sen, och vi kom till Värnamo med rälsbussen. Så småningom kom framgångarna, vi klättrade uppåt i seriesystemet och vi hade även individuella framgångar. Ulf Widén och Bengt Johansson spelade vid några tillfällen i ungdoms-landslaget, Uffe var till och med på väg att komma in i A-landslaget. I Smålands ungdomslag deltog flera av oss, jag minns att Uffe, Bengt, Nils-Erik och jag var med i en match mot Stockholm, där vi kom mycket sent till matchen. Å andra sidan hade vi haft roligt kvällen innan, 4 grabbar från landet i Stockholm på egen hand.
Säsongen 1969-1970 spelade Växjö KK i högsta serien. En, enligt min uppfattning, starkt bidragande orsak till detta var den nye föreståndaren för Växjö Bowlinghall, Jan Holmberg. Vi hade nu fått en 12-banors hall med resarmaskiner. Jan gick med i Växjö KK och spred med sin blotta närvaro stort självförtroende i hela föreningen. Vi spelade i högsta divisionen i två år.
Under den här framgångsperioden fick jag en idé. Det var en enkel idé, vi ordnar en tävling för 8-mannalag, det var ett helt nytt grepp med en lagtävling, och förstapriset ska vara en resa till USA och deltagande i US Open. Lasse Claar såg till att idén blev verklighet. Under några sommarmånader ordnade han sponsorer och i augusti hade vi en helsidesannons i Expressen. En man till måste nämnas i det här sammanhanget, Rolf Jönsson, han hade den administrativa kompetens som behövs för att genomföra en sådan här tävling. Den blev givetvis en stor succé. Under många år samlades eliten varje år i Växjö för att spela i US Open International Team Tournament. När finalerna spelades första året hade vi Arne Hegerfors på plats som kommentator, trots ringa erfarenhet av bowling kommenterade han alldeles förträffligt.
Janerik Sundh 