Fredagen den 15 september

Fredag – Elisamatilda Fem en fredag förstås

Den här veckan är temat för frågorna Teamövning. Det var länge sedan jag var med om det. Vi hade några sådana under åren jag jobbade, några var bra men jag var också med på några som var helt meningslösa. Men den som Elisa var med på verkar tillhöra den bättre sorten. Här är hennes frågor:

  1. Vem av Astrid Lindgrens karaktärer är din favorit?
  2. Om du kunde åka tillbaka i tiden, var skulle du åka då?
  3. Vilket var ditt första jobb?
  4. Om utomjordingar landade på jorden, vem skulle du rekommendera dem att prata med?
  5. Om du var tvungen att äta en krita, vilken färg skulle du välja?

SMP_Tingsryd_om_vårdenDags att fundera över frågorna, men först blir det frukost. Det krävs nog åtminstone lite kaffe innan jag kan svara på de här frågorna. Blev lite annat i stället, det är bland det bästa med pensionärslivet, åtminstone för mig, att äta frukost i en och halv timme och läsa morgontidningen, inte bara bläddra i den som jag gjorde när jag jobbade. Jag läser inte alla artiklar, men det som intresserar mig hinner jag läsa numera. Bilden till höger visar ett diagram som tillhör en artikeln som gäller Tingsryds kommun, men den gäller nog de flesta kommunerna i mer eller mindre mån.

Det finns nog ingen ”yrkeskategori” som har så kort minne som politikerna. Jag minns vad de sa under pandemin särskilt 2020-21, alla partier förstod att de behövde förstärka vården.

Jaha!

Tillbaka till Elisamatildas frågor, det är roligare.

Vem av Astrid Lindgrens karaktärer är din favorit?
Jag är inte så insatt egentligen. Karlsson på taket, Madicken, Lotta på Bråkmakargatan vet jag knappast någonting om. De jag känner till är Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga, Ronja Rövardotter, Farbror Melker och de andra i ”På Saltkråkan”, Kalle Blomkvist känner jag till lite grand.
Emil i Lönneberga är definitivt min favorit.

Om du kunde åka tillbaka i tiden, vart skulle du åka då?
Det finns många tidsåldrar, platser jag skulle vilja åka till, men om jag ska välja en så får det bli tillbaka till 50- och 60-talet. Var det så kul, så bra, som jag inbillar mig idag? Utan att bli alltför filosofisk:
Det fanns ju inget internet, inga mobiltelefoner, vi hade en telefon som satt fast i väggen
En eller ett par kanaler på TV
Den enda fotboll jag kunde se var på Värendsvallen och ishockey Växjö IK på en uterink
Men jäklar vilken härlig musik det var
Själv var jag ju också så mycket bättre då…

Vilket var ditt första jobb?
En kamrer på Kronobergs läns Sparbank, som jag kände flyktigt, ringde på em samma dag som jag slutade skolan, han frågade om jag var intresserad av ett jobb på banken. Jag ångrar inte en sekund att jag nappade och började veckan efter, det var i juni 1962. Det blev många olika jobb, från att sköta bankfack och post till chef för dataavdelningen (det hette så på den tiden). Slutade i december 2012.

Om utomjordingar landade på jorden, vem skulle du rekommendera dem att prata med?
Av nu levande världsledare skulle jag välja Barack Obama, jag tycker det är en man med resning och med värderingar jag delar. Lyssna gärna på det här talet.

Om du var tvungen att äta en krita, vilken färg skulle du välja?
Aprilia160724_1920x1080Vit, det är nog minst tillsatser i den. Men om du undrar vilken färg jag gillar blir det ett helt annat svar, det är tveklöst röd.

För övrigt så förlorade Växjö Lakers mot Färjestad med 4 – 1. Shit the same, det är 51 matcher kvar i grundserien. Heja Lakers!

Ha en skön helg – Det är fredag och vi har en härlig helg framför oss!

Detta inlägg publicerades i Foto, Humanism, IT-teknik, Kultur, Nostalgi, Politik, Sjukvård och märktes , , , , , . Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Fredagen den 15 september

  1. jag har gjort tillbakaresor till egen ungdom, en resa när vår mor fyllde 70 år och hon tog med sig oss tre ”barn”; vi tittade på gamla platser, träffade och pratade med folk, härlig nostalgiresa.

    • Janerik Sundh skriver:

      Det låter suveränt. Jag har också åkt till min mammas föräldrahem tillsammans med henne, min bror och min hustru och dotter. Hon växte upp på en liten Kraftstation där hennes far var en av tre maskinister som jobbade i skift. Idag har jag tyvärr många frågor som jag glömde ställa till henne. Men så är det väl, när man var yngre vad det inte så intressant som det är idag.

  2. Susanne Josephson skriver:

    Ja, Pippi minns man ju mest, en idol helt klart! Jag vill tillbaka till slutet av 60 början på 70-talet, träffa mina föräldrar igen, och de roliga första skolåren, kanske skulle jag våga räcka upp handen lite mer!
    Du jobbade länge ser jag, imponerande! Tror inte jag kommer upp i 50 år på mitt arbete, men har nu jobbat 44 år inom regionen, och ett år innan dess på det kommunala ålderdomshemmet, så det blir några år!
    Växsjö är ju svenska mästare ja ( fick jag veta igår på sportnytt) få se hur det går denna säsong! Jag är ett stort Leksands -fan, ser att de också förlorade (mot Örebro) …men men, det är många matcher kvar!
    Ha en fin helg! Själv ska jag jobba lördag och söndag, men är ledig i natt fredag 😉

    • Janerik Sundh skriver:

      Jag läste nog lite om Pippi också, men jag fastnade mest för Emil, jag gillade Emil och hans pappa och jag gillade Alfred också. Det var många härliga karaktärer i den TV-serien.
      Det är nog inte så vanligt att man jobbar så länge åt samma arbetsgivare. Lite synd tycker jag. Den VD’n vi hade när jag började satt kvar ganska länge, den som kom efter honom var kvar ännu längre. Sparbanken var väldigt framgångsrik under den perioden och jag tror att nästan alla som jobbade där då trivdes väldigt bra och tyckte att det var roligt att jobba där. Kontinuitet är viktigt. Senare la jag märke att många chefer jobbade i 3-4 år på samma jobb, sedan bytte de. De behövde aldrig ta ansvar för sina beslut, som ofta var kortsiktiga och inte bra på lite längre sikt.
      Leksand har fans över hela Sverige tror jag, När de spelar i Växjö är det många Växjöbor i Leksandsklacken.
      Jisses, nu är helgen över så ha en härlig vecka Susanne!

  3. Paula Merio skriver:

    Såmånga kloka människor här som vet att vit krita innehåller minst tillsatser, det hade jag aldrig tänkt på! Barack Obama tror jag bara gott om, ett bra val. Jobbade du hela arbetslivet på samma bank med samma arbetsgivare? Det var visserligen vanligare förr men jag känner inte många som har gjort det. Jag hann med tre olika banker innan jag gick över till privatsektorn. Min ungdomstid längtar jag inte tillbaka till, jag tar vikingaskeppet mot nya äventyr. Trevlig helg

    • Janerik Sundh skriver:

      Ja, tänk dig det. Mer än 50 år med samma arbetsgivare. Men jag hade många olika jobb. Inlåning, löneutbetalning, upplysning (till kunder, företag, andra banker), projektledare, datachef adb-chef sa man också jag hade ansvar för datorerna och automaterna. Det var ett fantastiskt kul jobb hela tiden. Aldrig enformigt. Vi hade ett bra motto i Sparbanken Kronan – Lite mer än en vanlig bank! Det var vi nog också. Och på vår tid var kunden den viktigaste personen i vår bank, på allvar. Ha en härlig helg du också!

  4. bpz3 skriver:

    Ja, 1960-talet eller tidigare – nej, jag skulle nog inte vilja återuppleva dessa tider. Det finns ju många filmer/tv-serier som har spelats in under den perioden, och det enda som jag gillar är bilarna, både i England och USA. Resten – nja. Men två tv-kanaler skulle jag kunna leva med, bara åtminstone en är fotbollsorienterad.
    Barack Obama gillade jag också. Han är ju fortfarande ”aktiv” på olika sätt och det är jag väldigt glad för. Biden är inte i närheten av Obamas karisma – bland annat.

    • Janerik Sundh skriver:

      Ja men musiken då, gillade du inte den? Framför allt 60-talet gillade jag skarpt. Såg du bilarna jag hade här i bloggen för några veckor sedan. Om inte så kolla 28 och 30 augusti samt 7 september. Jag fotograferade en del av bilarna som deltog i Lion’s Helgasjörallyt.

  5. A ROOM OF MY OWN skriver:

    vit krita får det ju bli om det måste vara krita över huvud taget. Barak Obama är säkert ett bra val. 60 – talet var roligt. jag var också roligare då.

    • Janerik Sundh skriver:

      Vi var nog roligare då, både du och jag. Men vi duger fortfarande, tror jag. Det gäller att inte ”gamla till sig” som Dagny sa, hon som bloggade när hon var 107 år.

Lämna en kommentar